Mycket roligt pågång
Har så mycket att se framemot och detta är bara en bråkdel av allt roligt som kommer att hända!! Känner verkligen att våren och sommaren kommer att bli super bra!
Tillägg: Har även fått llite frågor som jag ska svara på så om det är något ni undrar över är det bara att fårga! (det g'ller såklart annars också!)
Leland Public School
Jag kommer alltså att gå i skola i Leland vilket är ca 20min från huset (med bil.) Skolan heter Leland Public School. Skolan är väldigt liten och det går endast ca 420 elever där. Det låter inte så lite, jag håller med, men när jag fick veta att det är från kindergarden till 12th grade (!) så förstår ni kanske hur litet det är! Det betyder ungefär 35 elever i varje årskurs. Det kommer alltså bli väldigt stor skillnad mot Dragonskolan med sina 2000 elever, men det känns positivt. Då kommer jag ju lära känna alla desto bättre!
Skolan är så liten att det inte går att hitta några bilder på den... Men här är i alla fall skolans logotype samt skolans sportlogotype!
Leland Public School är alltså hem för The comets. Det finns massor av olika sporter bland annat skidåkning, football, baseball, tennis, Volleyball, Cross Country osv. Tror dock inte det finns några cheerleaders vilket hade varit coolt men jag lär stöta på cheerleaders från andra skolor på matcher! Leland Public School har även fått priser för att vara än av de bättre skolorna i Michigan.
Source: Weheartit
Både mina värdsyskon kommer alltså gå på samma skola som mig och Vi kommer att åka gul skolbuss varje dag!! SÅ AMRIKANSKT.
The cherry capital and the Fishtown
Som jag tidigare berättade har jag fått placering! Jag skrev sist att jag kommer att bo utanför en relativt liten stad vid namn Traverse City, MI nu när jag har fått reda på mer vet jag att min värdfamiljs hus ligger mittimellan Traverse City och en by vid namn Leland!
Leland harbour.
I Leland bor ungefär 2000 människor och det är i denna by(?) som jag kommer att gå i skolan. Byn är känd för sitt fiske och sin hamn är därav känd som The fishtown. Byn ligger precis brevid lake Michigan och är även känd för The sleeping bear dunes vilket typ är en sandstrand som har en jätte brant slutning mot sjön.
Sleeping Bear Dunes National Lakeshore.
En skylt som varnar för slutningen.
Bild på hamnen i Leland.
Traverse City är känd som the cherry capital på grund av den stora mängd körsbär som odlar där. De brukar ha en körsbärsfestival varje år då en massa turister kommer till staden och även en filmfestival! Har fått hör av Brooke att det finns relativt bra shopping som till exempel Pacsun. Det finns även två biografer, vilket är mer än i Umeå och dessutom är det många fina hikingleder utanför staden.
Biograf.
Det kommer en hel del turister till både Leland och Traverse City och TC är tydligen, flera år i rad, framröstad som en av de charmigaste städerna i staterna. Leland har årligen en vinfestival som drar mycket folk och det finns även ett historiskt museum där.
Lake Michigan.
Alla bilder är tagna från Google.
The trubble is, you think you have time- Buddha
Har fått kommentarer att jag ska uppdatera så här kommer ett inlägg. Sen sist har otroligt mycket hänt. Jag har haft ännu mer kontakt med familjen vilket känns great och jag och Brooke (vsyster) skriver i princip varje dag på FB. Har haft en jobbig period som jag nu lyckligtvis börjar ta mig ur. Jag har otroligt mycket att vara tacksam och glad över men ändå är det så lätt att falla över på andra sidan. Stressen har är påtaglig och dissiplinen har fallit en aning när jag har mått sämre vilket har lett till ännu mer stress... Det värsta var dock att jag förra torsdagen ramlade på träningen och lyckades få skridskon i svanskotan samt skenan i rumpan vilket ledde till 3 stygn och att jag varken har kunnat gå eller sitta. Har aldrig varit med om sådan smärta men det börjar som tur är bli bättre!
bild tagen från tumblr.
Har varit i skolan enstaka lektioner denna vecka då jag har haft så ont. Har måstat stå på alla lektioner vilket har varit jobbigt och när vi hade matteprov i torsdags fick jag ligga på en madrass och räkna!! Jag missade dessutom årets isshow vilket var otroligt surt. Vi har tränat i månaer,Jag kunde nämligen alla nummer och dessutom var alla dräkter redan klara men tjejerna i min grupp var grymma så en stor applåd till dem! Men det börjar som sagt bli bättre; dagarna blir ljusare och rumpan gör mindre ont. Tanken var inte att detta skulle vara ett depp inlägg men kände att jag ville förklara varför jag inte har uppdaterat och det känns även viktigt att visa kommande utbytisar att det finns jobbiga stunder även innan året. Jobbiga stunder som beror på tvivel, stress, nervositet men det viktigar är att fortsätta kämpa, för det blir bättre!
bild tagen från tumblr.
Det kommer upp ett inlägg strax om placeringen.
Whatever you do make sure it makes you happy
LA FAMILIA
Lycklig! Jag kommer alltså att bo utanför en liten stad som heter Traverse City, Michigan! Staden har, enligt Wikipedia, ungefär 15000 invånare, alltså inte väldigt liten. Det verkat super mysigt, staden är verkligen super fin och även om det är litet känns den väldigt levande med massor av olika event och så! Men detta inlägg skulle som sagt handla om familjen! jag har alltså tänkt dela upp informationen om min placering i några inlägg för att göra det hela lite mer spännade,så be patient. Tycker nämligen det känns lite små kul att dra ut på det och dessutom blir det fler inlägg för er att läsa!
Kommer att bo tillsammans med min värdmamma Charlotte, värdpappa Don och med mina värdsyskon Brooke och Austin som är 14 & 12år!! Har fått ett super positivt intryck av familjen och vi verkar även ha en hel del gemensamt samtidigt som det finns en hel del saker det brukar göra som jag aldrig har prövat på, vilket känns jättekul! De gillar till exempel att köra skoter och jaga vilket är som ett annat universum för mig, (ja, jag vet att det är lite pinsamt att jag åkt skoter typ 2ggr i mitt liv när jag bor i Norrland...) Men jag ser jag verkligen framemot att testa alla nya saker.
Jag kanske inte kommer gilla allt men det gör ingen, ska verkligen ta chansen och göra det mesta av mitt år och pröva så mycket nya saker som möjligt och förmodligen kommer jag att få massa nya lärdommar och perspektiv sammtidigt som jag förmodligen kommer finna massa nya saker att älska. Ordet JA ska bli mitt nya mantra. Jag ska vara nyfiken och fråga hur mycket som helst, jag ska ta chansen och inte vara rädd för att göra bort mig. Det är bara jag som styr hur året blir och jag har bestämt mig för att mitt utbytesår fantastiskt.
Familjen Verkar väldigt aktiv vilket jag gillar!! De har även berättat att vara ute i naturen, hänga på stranden, och att åka skridskor (!!!!). Fatta hur glad jag blev när jag fick veta det! Brooke( värdsyster) berättade att deras grandpa brukar spola upp en rink på sin baksida varje vinter där de brukar vara och åka skridskor i princip varje helg!! Känner mig så otroligt, super glad att jag kommer att få möjlighet att åka skridskor även nästa år! Har även fått veta att Charlotte (värdmamma) tycker om scrapbooking och träning samt att Austin gillar fotboll och basket så min känsla är att vi absolut kommer att ha mycket gemensamt!
Jag är verkligen super tacksam och så lycklig att de har valt att ta in mig som en del i deras familj. På många sätt föreställer jag mig att Michigan är likt Sverige, med klimatet, skogen osv.. men allt verkar ändå så annorlunda mot Sverige. Som jag nämnde har pratat faktiskt hunnit maila en lite med min värdsyster!! Har även skrivt ett mail till hela familjen som jag hade fått svar på när jag vaknade imorse! (vilket förövrigt är ett av de bästa sätten att vakna upp på.) Hade då även fått ett mail från min värdbror (!) Allt känns som sagt super bra. Det känns dock sjukt att jag för två dagar sedan inte ens visste att det excisterade en stad uppe i norra Michigan vid namn Traverse City och konstigast men samtidigt the most excited part är att jag för två dagar sedan inte visste att dessa människor, som jag ska bo med i ett år, fanns! Det är verkligen läkert!
Kvällstankar- Det är egentligen väldigt intressant att tänka på hur många människor det egentiligen finns på denna planet, på hur många människor som vi aldrig kommer att lära känna eller träffa, på alla de människor som haft sina fötter på denna jord och på alla människor som vi aldrig lagt märke till. Är våra liv förutbestämda? Styr ödet eller slumpen? Finns det en mening med allt som händer? Spelar vi huvudrollen i våra egna liv eller finns vi bara för att vara "statister" i någons annans liv?
The call
Heheh har fortfarande inte lyckats lugna mig såhär 10h senare... kan fortfarande inte fatta att jag har fått familj! Så vad hände? Vi var lediga pågrund av utvecklingssamtalsdagar så jag satt därför hemma på köksgolvet och målade när plötsligt telefonen ringde. När jag ställde mig upp för att svara tänkte jag- nu ringer explorius och berättar att jag fått värdfamilj- Så när jag såg 08-nummret vart jag typ inte förvånnad(jättekonstig jag vet) men jag vart dock super rädd. De som känner mig väl vet nämligen att jag tycker det är jättejobbigt att prata i telefon och detta gäller även när jag ska prata med typ mamma och pappa. Jag går till exempel mycket hellre fram till någon okänd på gatan än att svarar i telefonen..
I alla fall så svarade jag tillsist och blev såklart super glad när det visade sig vara Jonatan som berättade att han hade goda nyheter! Försökte hålla mig lugn men gick inte super så att säga, började skaka super mycket och fick den sjukaste handsvetten, hehe. Tappade även förmågan att föra en konversation så satt där som ett ufo och sa ungefär "är du seriös?", "åh vad glad jag blir" och "gud vad kul" om och om igen. Jonatan berättade i alla fall lite om familjen, om staden och om skolan (vilket jag tänkte dela upp i 3 inlägg) Efter vi lagt på hoppade jag runt på och grätt en stund innan jag lyckades sammla mig så pass att jag kunde ringa mamma. Allt känns i alla fall super och är så glad att jag blivit placerad där jag har! Nästa inlägg kommer att handla om familjen!
OMMGG jag har fått värdfaMILJ
skakar...
Jonatan från Explorius ringde nyss. visste inte vad jag skulle säga vart så chokad och så glad!!!
Ska i alla fall bo i Michigan och kommer ha en värdmamma, värdpappa och två värdsyskon!! Uppdaterar när jag lungnat mig!!!
♥♥♥♥♥
Jag har underbara vänner. Jag har en underbar familj och även underbara lärare. Men detta inlägg är främst riktat till mina fina vänner.
Ni är helt fantastiska och jag vet inte vad jag ska skulle göra utan er. Tack. Jag vill en än gång påpeka hur värdefulla ni är och hur mycket ni betyder. Det är ord som uttalas alltför sällan och jag vill att ni föralltid ska komma ihåg det, även när jag inte säger det till er.
NI lyser upp även de gråaste dagarna. Ni är unika, vi är olika, men ändå är ni perfekta.
Ni är helt enkelt bäst.
Så tusen pussar och kramar till er.
After every storm the sun always shine
No goal was ever met without a little sweat
The crew.
Happiness is a journey, not a destination
Live your dream
Jag är antagen!!! Äntligen, äntligen och äntligen har CETUSA accepterat min ansökan. Fick mailet från Jonatan på matte lektionen och började skratta av lättnad. De runt om kring mig trodde säkert att jag blivit galen men vad spelar det för roll! Låter kanske konstigt att jag blev så glad men det var en sådan otrolig lättnad. Började noja att de inte skulle acceptera mig när de tog så lång tid då jag nämligen skickade in alla ansökningar redan i början av december. Men NU ÄR JAG ANTAGEN vilket betyder att jag definitivt kommer att åka till USA. Men framförallt betyder det att de nu kommer börja söka värdfamilj åt mig! WOHO!
Hittade även min profil på CETUSAs hemsida! Hur kul som helst att se hur de har sammanställt mina ansökingshandlingar och även väldigt spännande att jag numera har fövanlats till super musikaliskl! Det Jag har alltså spelat fiol och brukar ibland, bara för att der är kul, spela piano och girarr så när de i ansökan frågade ifall jag kan spela några instrument skrev jag det. Men jag är absolut inget musikaliskt geni. Jag började skratta när jag insåg hur roliga situationer som kan uppstå ifall min framtida värfamilj förväntar sig att jag är jätte duktig på att spela.
Föreställ er ett scenario då de ber mig att spela för dem. Föreställ er hur jag tvekar men sedan säger ja och hur de förväntar sig ljuv musik när jag lägger stråken mot strängarna. Men när jag väll börjar spela är ljudet som kommer ut gnälligt,eländigt och falskt på ett sådant sätt som bara en fiol kan lyckas med. Så klart överdriver jag, men det var en väldigt rolig tanke och ni måste medge att det skulle bli ganska kul! Hur som helst så känns det verkligen super spännande att de äntligen börjar leta efter en värdfamilj nu! I'm so excited! America, here I come!
Typ så här glad är jag just nu!
A big bag for a great journey
I helgen var jag med mamma på stan och lunchade. Hittade även massor av kläder men också en HUGH resväska. Den var dessutom på rea, Underbart! Kommer verkligen att rymma hur mycket som helst i den och det ända som kommer att kunna stoppa mig är risken på övervikt...
Skönheten är svart, kanske inte den bästa färgen att hitta på en flygplats. Får pynta den? Den vägde super lite (3,4kg?) och dessutom var den faktiskt på rea! Super bra i alla fall.
Har ni förresten någon aning om hur mycket en resväska kostar?! Trodde det skulle vara en billig historia men icke. Skapelsen kostade 1200kr och detta var ändå rea priser! Annars skulle den kostat 1700kr. Men det var mer än behövligt och förhoppningsvis håller den ett tag så jag är nöjd!
The feelings are overwhelming
Det är fortfarande svårt att beskriva hur konstigt det är att en del av ens familj försvinner. Jag kan fortfarande inte beskriva det. Istället tänkte jag att ni får läsa meddelandet jag skrev till B (utbytesstudent från Australien aka min syster) på morgonen efter vi lämnat av henne på flygplatsen. Kan tala om att många tårar fälldes den dagen.
Bethany, thank you! I am so happy. So happy for this life changing experience. This time has been lovely and I can't put words into how much it has meant, how much it mean. I did not think it was possible getting to know someone like this in such short amount of time. And never in my wildest imagination had I thought it would be so hard to say farewell or that it would be so emotional.
I usually don't get so attached to people this fast but it feels like I gained a sister. A wonderful and bright sister. A person I will be proud to telling my grandchildren about.
Though, I don't see this as a goodbye just a new beginning. I know that this is not the end. We will meet, I don't doubt that for a second. We still have a Christmas and a midsommar to celebrate together and a bucket list to Finnish, remember?
But until then, take care. Believe in yourself and your choices. Be proud. You are wonderful!
Love, Sofie
Avslutar detta djupa inlägg med en trevlig bild på vårt överambitiösa pepparkakshus. Ser ni vad det föreställer? Om inte blir jag besviken.
Nu har Bethany åkt...
Det är tomt. Det är konstigt och jag saknar henne. Det är ledsamt men jag vet dock att vi kommer träffas igen. Uppdaterar senare
I shall soon perish without being in bed by 9.30.
Hej, this is B :) I am Sofie's värdsyster from Straya (Australia). I've been here 2 1/2 and am going home in one week. I had always been interested in going on exchange, and my friend, who has just finished a 5 month exchange in Finland, practically filled out the application for me. And I can never thank her enough. Exchange has been amazing, and, trying not to be too cliched, but you learn SO much. You learn how to talk to people, and laugh at yourself, and even be a bit pushy if you need to (hint: your international student card can get you more discounts than you´d you). When I first came I thought Swedes were often very reserved, tacitern, and aloof. I still think this, but it´s something I´ve come to love. I hardly understand how, when Australians are almost always loud and friendly, but I have enjoyed the change. Everything here is different, the food, the school, language, but another thing you learn is that it´s not better or worse or less or more, it just different, and if it works, so be it.
Homesickness has not been a problem for me while I´ve been here, though coming in to my last week I find myself looking forward to see my friends, wear uniform to school, pet my dog, and have a reason to shave my legs. But I DO know I am going to miss playing cards with my Swedish class, wearing jeans to school, not having the chores that come with a dog, and not having to shave my legs. And the candy.... oh my goodness, don´t get me started on the candy. Apparently Sofie wants me to do another one, so, of course I´ll obligue. Until then :)
The first snow. Sofie to the left and me to the right.
MERRY CHRISTMAS
I'm dedicating this song directly to you Beth since I know how much you love it *wink wink* Happy Christmas sis!
The exchange student challenge
Vilken organisation reser du med?
Jag kommer åka med den svenska organisationen Explorius och den amerikanska organisation CETUSA.
Hur/var skulle du helst vilja bli placerad?
Hm, det är en svår fråga det spelar inte så jättestor roll känslan säger att jag kommer att hamna i en stat med kyligare klimat.
Har du fått familj eller gjort stat / region-val?
Jag har inte fått någon familj, de har inte ens börjat söka en familj en då jag måste scanna om några dokumment som var suddiga. Jag valde att inte göra något delstatsval då det är större chans att få en passande värdfamilj om du inte gör det. Det kändes därför mycket viktigare än vart jag hamnar dessutom kostade det mycket mer.
Kommer du åka på något förberedelseläger?
Direkt när jag kommer till USA kommer jag tillbringa 5 dagar i New York med andra utbytesstudenter, från scandinavien, som åker med Explorius. Är inte riktigt säker på vad vi kommer att göra men vet att vi kommer besöka Six flags(!),times square, central park, Brooklyn osv. Har också hört att det kommer vara olika förberedelsemöten. Är super pepp!
Bilder från google.
Vad ser du mest fram emot?
Bli flytande i engelska, lära känna nya människor, High School, besöka nya platser, att växa som person, en ny kultur, utmaningen. Listan kan göras oändlig.
Vad fruktar du mest?
Jag är rädd för att jag inte kommer trivas eller att jag och värdfamiljen inte funkar tillsammans. Jag oroar mig också för hemlängtan. Att inte kunna ringa mamma eller någon av mina kompisar när jag behöver prata.
Vill du prova någon ny sport?
Ja, jag skulle vilja prova softball och är även sugen på att spela volleyball. Cheerleading skulle vara en annan rolig sak att testa på, vet dock inte hur min taktkänsla är? Medan den tjejiga sidan vill var cheerleading vill min manliga sida spela amerikansk fotboll. Jag har även konståkningen så vi får helt enkelt se vad som händer har i alla fall bestämt att jag måste hålla på med någon sport så jag inte kommer hem som en boll, haha.
Bilderna är tagna från google
Vad kommer du sakna mest?
Min underbara familj och mina underbara vänner. Även svensk mat. Att få god och nyttig mat i skolan är en annan sak. Kommer även sakna min cykel...
I USA, kommer du åka på en resa arrangerad av organisationen?
Det skulle vara super kul att fara på en av de arrangerade resorna, har dock hört att det är svindyrt så det beror helt på hur mycket pengar jag får ihop! Men Hawaii skulle inte vara helt fel.
Källa: google
Namnge tre platser du vill besöka i ditt land:
Aspen, Santa Cruz, San Francisco
Tror du att det kommer att bli ett bra år? '
Jag tror att mitt år kommer bli jättebra. Försöker att inte ha några förväntningar vilket ibland är svårt. Jag vet dock oberoende på hur tufft det blir, kommer det vara en fantastisk erfarenhet och upplevelse när jag senare kollar tillbaka på det. Även genom att försöka hitta det positiva i allt.
JAG ÄR ÄNTLIGEN KLAR!
Woho ansökningarna är äntligen klara och jag är så glad! Har tagit så mycket energi. Just nu är det väldigt mycket med bland annat skolan och jag vet helt ärligt inte riktigt var jag ska ta vägen. Dock hittade jag några underbara Quotes som gav mig ny energi och motivation, tänkte därför att jag delar med mig utav dom.
